17 aug. 2023
Sveriges största fastighetsbolag för universitet och högskolor förvaltar byggnader över hela landet och inte sällan är det byggnader som har ett kulturhistoriskt och konstnärligt värde. Sedan millennieskiftet har Akademiska Hus arbetat med att minimera sin klimatpåverkan från sitt fastighetsbestånd, med målet att halvera mängden levererad energi till 2025, för att vid 2035 vara helt klimatneutrala.
Akademiska Hus närmar sig sina ambitiösa energi- och klimatmål
Som ett steg i riktningen mot klimatneutralitet har man låtit energikartlägga ett flertal fastigheter i Stockholmsområdet för att dels redovisa energianvändningen, dels undersöka vilka energibesparande åtgärder man kan vidta.
Eftersom Akademiska Hus egen ambition länge har varit att gå ett steg längre än vad lagkraven om Energikartläggningar för stora företag (EKL) efterfrågar, har man valt att arbeta långsiktigt med sina energimål och istället låtit utföra en större satsning. Akademiska Hus valde därför att genomföra detaljerade energikartläggningar för att få sig en helhetlig bild i enlighet med Totalmetodiken – en metod där energibesparing och lönsamhet ses på i form av paket av åtgärder snarare än enskilda åtgärder
Med en samlad yta på cirka 120 000 m2 i de 20-talet byggnaderna som Akademiska Hus låtit kartlägga, har man kunnat identifiera åtgärder vid flera platsbesök. Med mätningar och okulär besiktning av temperaturer, luftflöden, el och inhämtade data från styr- och övervakningssystemet, resulterade platsbesöken i många olika åtgärdsförslag på energieffektivisering.
Utredningen av byggnaderna visade på en stor potential där över 7 GWh/år kan frigöras. En total energiförbrukning som motsvarar omkring 1 400 villors hushållsel per år. Detta visar på vilken stor skillnad företag som Akademiska Hus kan åstadkomma genom sitt energi- och klimatarbete.
– Att ta det där extra steget och höja ambitionen gör att vi får ett större handlingsutrymme när vi lämnar åtgärdsförslag som verkligen kan göra skillnad, säger energikonsulten Ulrika Gustavsson från Aktea som har varit med i projektet sedan start.
Gemensamt för många av byggnaderna är att de har ett stort kylbehov, även under vintertid. Det öppnar upp för lösningar där den uppvärmda köldbärarreturen kan användas för att förvärma luft till luftbehandlingsaggregatet och samtidigt kylas ned på nytt. Det är ett exempel på en av många åtgärder som både sparar fjärrvärme och fjärrkyla.
Åtgärder med högre initiala kostnader är ofta lönsamma i ett livscykelperspektiv tack vare stora energibesparingar. Men även mindre åtgärder som justeringar av drifttider på ventilationsaggregat kan göra skillnad för energianvändningen till en liten insats. Genom att ta ett helhetsgrepp och låta åtgärderna samverka, blir de som enskilt inte är lönsamma uppburna av andra åtgärder, som tillsammans utgör en helhet.
– Vi vet att byggnaders energibehov har en stor klimatpåverkan inom fastighetsdrift och att en god energiprestanda är grundläggande för att framtidssäkra fastighetsbeståndet. Därför sparar vi nu på el, värme och kyla genom att byta ut pumpar, trimma in pumpstopp så att pumpar inte går i onödan, tilläggsisolera, behovsstyra våra flöden och byta till mer energieffektiv belysning med bättre styrning, säger Andreas Wiman, energiingenjör på Akademiska Hus.
Förutom att energikartlägga och undersöka vilka åtgärder som kan implementeras i fastigheterna har Akademiska Hus också valt att satsa på solceller. Med ett bestånd på 129 anläggningar runt om i landet, producerar Akademiska Hus 9,5 miljoner kWh solel. Till och med år 2024 planerar man på att utöka mängden solel för att uppgå till 13,5 miljoner kWh per år.