Redan innan det första strecket till en ny byggnad har ritats eller det första spadtaget på en byggtomt har tagits, går det att se vilka projekt som har goda förutsättningar för en låg energianvändning på sikt. Det som exempelvis står angivet i detaljplanen för området, bildar förutsättningar som inte går att rucka på i senare skede. Åsa Bronge, Byggsystemansvarig hos Bonava förklarar:

– Det är tänkvärt att många tekniska installationer håller runt 20 år, medan själva husen står i minst 100 år. Därför är det viktigt för oss att få hjälp att hitta rätt arkitektoniska nycklar som gör att vi kan fatta bättre beslut i tidiga skeden.

Arkitekterna påverkar före ingenjörerna

Akteas utredning för Bonava består i stora drag av två delar, där den ena rör byggsystemtekniska lösningar och den andra själva byggnadsutformningen. Den förstnämnda delen sysselsätter i praktiken sakkunniga byggnadsingenjörer, där val av till exempel värme- och ventilationssystem, solcellssystem eller avloppsvärmeväxlare begripligt kan optimera en fastighets energianvändning. Den andra delen, som arkitekter har inflytande på, handlar utöver estetik och materialval även om projektets grundläggande byggnadsutformning, som möjligen är mindre utforskade ur energiperspektiv.

Bonava har ett välutvecklat byggsystem med bland annat färdiga väggtyper, vilket bäddar för att en utredning av denna art blir relativt träffsäker. Det är kombinationen av delarna som sätter den kommande byggnadens energiprestanda, men vill man ha en energieffektiv byggnad måste frågorna under det vi kallar ”byggnadsutformning” redan vara inarbetade när man kommer till projekteringen och val av tekniska lösningar, varför vi här väljer att lyfta denna del lite extra.

– Bonava har en tydlig drivkraft i att förbättra sådant som skapar villkor för deras arbete med en hållbar bostadsutveckling. Jag är glad att få hjälpa dem hitta faktorer som går att påverka i ett tidigt skede, och som har hög inverkan på kommande energiprestanda, i stället för att som många andra krasst sagt behöva kompensera för dåliga val i efterhand, säger Peter Nyberg, energikonsult på Aktea.

Grundförutsättningar för energieffektiva bostadsprojekt

Ibland är Bonava delaktiga i att utveckla en detaljplan tillsammans med kommunen i fråga, i andra fall är den redan på plats när beslut om köp ska fattas. Detaljplanen anger, mer eller mindre, hur ett visst område i en kommun eller motsvarande får bebyggas och användas; om det ska vara bostäder, handel eller industri där, krav på parkeringsplatser, antal våningsplan etcetera. Det betyder att en aktör som anmäler sitt intresse för byggrätter på området, kan urskilja och bedöma risker redan innan affärens ingång.

Ovan nämnda ramar kan ses som en kärna som därefter kan kläs på ytterligare med smart, energieffektiv arkitektur, samtidigt som arkitekternas kreativa process bör bevaras. Här är några av de faktorer som kommer att utredas vidare i projektet:

1. Hur stor påverkan har formfaktorn?
   I detaljplanen kan det exempelvis stå att det ska byggas punkthus med en viss maxhöjd. Då är den så kallade formfaktorn i princip känd, som beräknas enligt omslutande area (vägg, platta- och takarea) dividerat med golvarea. En högre andel golvyta i förhållande till omslutningsarea bidrar till en bättre energiprestanda. Här kommer vi att se på hur olika formfaktor på ett projekt, typ ett punkthus i olika geometriska varianter, kan påverka energiprestandan.
2. Är uppvärmda garage en ohållbar lyx i morgondagens bostadsområden?
   Arean för garage i ett bostadshus ingår inte Atemp, alltså summan av invändig area för respektive plan som värms till mer än 10 °C. Anledningen är att om garagearean i sådana byggnader tas med, så blir energikravet omotiverat lätt att nå. Den energi som eventuellt används för att värma ett sådant garage, inräknas dock i byggnadens energianvändning. Här ska olika varianter av projekt med garage som grundfall undersökas, för att få fram ett nyckeltal för garagets påverkan på fastighetens energiprestanda.
   
3. Loftgångar – bonusbalkonger eller energibovar?
   Ungefär var tionde svenskt hyreshus har loftgångar, som både kan ses som ett sätt att öka gemenskapen mellan de boende och att få en bonusbalkong utanför entrén. För en arkitekt kan loftgångar vara ett sätt att minska antalet hissar eller trapphus i ett flerbostadshus. I Bonavas undersökning kommer vi att räkna på projekt med loftgångar som grundfall samt ersätta dessa med fiktiva trapphus. Därefter beräknas husens energiprestanda för att få fram tillhörande nyckeltal.
4. Lägenhetsfördelningens påverkan
   Denna del av projektet kan ses som att vi lägger pussel med olika storlek på bitarna och studerar ett antal olika lägenhetsfördelningars prestanda. Hur blir exempelvis energiprestandan om fastigheten består till hälften av lägenheter med 1 rum och kök och hälften lägenheter med 2 rum och kök, jämfört med 25 % av lägenheterna med 1 rum och kök och 75 % av lägenheterna med 3 rum och kök? Det är sådana frågor vi ställer oss i den här delen av projektet.
    

Utredningen gjordes i september. Är du intresserad av att ta del av resultatet? Skicka ett mejl till Peter Nyberg med ”Energieffektiv arkitektur” i ämnesraden, för mer information när det finns tillgängligt!

Bonava är en svensk bostadsutvecklare vars syfte är att skapa lyckliga grannskap för fler. Läs mer om Bonavas hållbarhetsarbete på: www.bonava.se/om-oss/hallbarhet.